Om blind tro

Min mormor var född på...1900-talets början någon gång. Hon kom från Norge, och hon hann uppleva båda världskrigen. Vid ett tillfälle blev en bro sprängd av några norska partisaner, medan oklart antal nazister passerade.

Vet inte vilka det var, vet inte vad de gjorde där, eller ens vet bara om det som mamma återberättat.

Att en av soldaterna, indränkt i brinnande olja, förtvivlat började ropa på hjälp.

Inte från Gud. Från Hitler. Han bönföll Den Stora Führern att nedstiga från himlen och komma och hjälpa honom. Kunde riktigt se det famför mig.

"Mein Führer, rette mich!"

Det gjorde intryck på mig. Hur mycket du än vill tro, hur mycket du än brinner för din ideologi..så har du alltid ett ansvar att ifrågasätta. Att alltid tänka själv.

Blir än idag vagt illamående av vissa hymner/lovsånger:

Min Jesus, min herre, Gud det finns ingen som du.
Min lovsång jag ger till dig, mer och mer förundrad av din kärleks djup.
[...]Forma min dag, mitt liv och mitt jag, för alltid vill jag tillbe dig. 

-Ropa till Gud

I alla tider har väl skolbarn fått föra sådant här. Sjunga om Store Ledaren, hans kärleksfulla väsen. Och folkets ovillkorliga lojalitet. Det gör än idag....i Nordkorea.

Lumpen tales - Studio 54

Jag och Sängdahl fick eget rum, Studio 54, som byggnaden kallades. Vi hade samma livsfilosofi, med minimala tvättbyten, långa filmkvällar, och en hälsosam rädsla för okristliga nymodigheter,  såsom Tvååhl och Watti’n. Vi  delade en fascination, för alltifrån BDSM till allmänt nörderi. En gång fick vi ett rosenkindat gruppbefäl att fly hals över huvudet från köket.  

Vi delade också, enligt uppgift, ”ett riktigt sjukt jävla sinne för humor”. Och till följd av allt detta, så blev vi också lämnade ifred av resten av plutonen. En situation, som passade båda parter alldeles utmärkt.

Efter en sex timmars filmkväll kom vi, på okänt sätt in på följande diskussion:

”Men om klonar skiten och säljer det till mindre bemedlade? Transplanterar?”

”Enter Rövhåhrskliniken?”

”We’re so gonna get famous!”

”Byta namn också, bli snuskigt rik!af Röfvenhååhr?”

“Leopold von Aarselschägg! There we have it!”

Funderar fortfarande på några av ideerna. Kan se mig själv på ett skivomslag. I svart lackväst. Röd i ansiktet. Till massornas vrål sjunker vi hatisk,samhällsomstörtande metal. Mot samhället. Mot moralen, mot pungsvett.  Mot allt

.

En kultförklarat debutskiva, med fet röd text mot svart bakgrund 

Rövhårskliniken