söndag 14 april 2013

Angående The Game (boken)

De flesta läser igenom boken bara för att leta efter någonting att störa sig på. Det finns mycket skumt skit men....att kalla vare sig den eller någon annan seductionlitteratur som sexistisk tycker jag är fel. Både böckerna och communityt syftar till att hjälpa (främst) killar få en rättvis chans att ligga på krogen. Tjejer har ju faktiskt redan den möjligheten, det är bara en fråga om lite praktisk jämställdhet.

Allt vi gör syftar i grunden till att manipulera. Vi vill bli manipulerade, så länge det görs på ett bra och roligt sätt. Vi skulle alla gånger välja en utmanande, livlig konversation med killen/tjejen med självförtroende, framför en knagglig, jobbig med någon som bara söker bekräftelse. Någon som tar någonting istället för att ge. Vi funkar så, det är varken ont eller manipulativt att påpeka det.

Däremot är det jävligt elakt att låta bli.

Tankar inför hösten

Trött på mitt eviga överanalyserande. På all jävla dramatik omatt tvunget göra det perfekta jävla valet. Så kan jag verkligen inte bestämma mig för typ läkare eller psykolog blir det jurist. Basta. Det är tryggt och ändå typ vettigt.

Sedan vet jag inte om det här är en vettig bevekelsegrund men...jag gillar naturfolk. De är trevliga. Alltid äkta på något sätt. Toleranta. Vakna. Öppensinnade. Många samhällsmänniskor är bara så falska och tillgjorda.

I hate that shit.


torsdag 4 april 2013

Mer om prostitution

Centerkvinnorna har i dagarna publicerat ytterligare en artikel om prostitution. Som synes har Centerkvinnorna inte byggt upp någon egen, liberalfeministisk analys av fenomenet. De har köpt radikalfeminismen rakt av. Män är onda, kvinnor är oskyldiga offer. Kvinnor ska uppmuntras, män tryckas ner.

Livet är för kort för att jag ska orka gå igenom allt jag inte håller med om. Fokuserar på det jag tycker är mest intressant.

CK skriver:

Centerkvinnorna är stolta över att stå för den socialliberala delen av Centerpartiets politik – där vi månar om mänskliga rättigheter, en värld fri från människohandel och våld, och ett samhälle fritt från prostitution.

Vi kommer bli fria från prostitution den dagen alla kan få den sexuella intimitet de vill ha, den dagen ingen känner sig ensam längre. När den dagen kommer kommer ingen efterfrågan att finnas kvar, och ingen marknad heller. Men fram till dess finns både män och kvinnor som helt enkelt inte får den närhet de vill ha, och som de behöver för att må bra. Och som är beredda på att betala för att få den. Jag kan inte se något fel med det, så länge som ingen blir utnyttjad. Att ta sin sexualitet och sina känslor på sådant stort allvar skulle jag snarare se som ett hälsotecken.

Vad har egentligen CK föreslår som alternativ till prostitutionen? Förrutom att skuldbelägga (den manliga) sexualiteten de verkar mena är roten till allt ont?

CK skriver vidare:

Termerna sexköpare och sexsäljare insinuerar en jämbördig maktrelation och affärspartner som inte finns då säljaren alltid befinner sig i ett maktunderläge från köparen.

Att befinna sig i läget att behöva betala för någon annans sällskap, för att någon ska stå ut att ha sex med dig, är väl i själva verket höjden av desperation och maktlöshet? Som (iaf manlig) sexköpare skulle du känna sig långt mer smickrad om de kvinnliga prostituerade betalade dig för att ha sex med dom, du skulle inte känna sig ett dugg förtryckt!

Det är själva grunden till Kvinnors Sociala Makt tror jag, blotta mängden straighta män som, om inte sex,  i varje fall desperat vill ha kvinnligt sällskap, uppmärksamhet och bekräftelse. Synd bara CK inte verkar fattat det.

fredag 22 mars 2013

random thoughts

Har skrivit om många artiklart från SvD på sistone....jag tycker väl det är en av de enda tidningarna värda att läsa helt enkelt, sedan förstår jag det kanske blir tråkigt i längden. Vill som sagt gärna skriva mer personliga saker, saker jag verkligen brinner för och bryr mig om. Fast i brist på detbrukar jag ta en eller två recensioner. Man håller i vilket vall skrivandet igång tänker jag -

Varit lite kaotiskt på sistone. För att aktivera mig själv har jag ställt upp som ordförande för en studentorganisation. I like the sound of that....Ordförande.

It's about time ^^

Och det skulle vara rätt nice om jag inte kanske blir tvungen att sticka till Skottland helt plötsligt. IBM söker alltså underbetald svensk kundtjänst där. Är inget jag egentligen känner för, men är verkligen tragiskt dålig på att säga nej till folk. Det gäller i synnerhet trevliga, kvinnliga, blyga sådana med stora ögon och skotsk brytning, det låter lite som engelska motsvarigheten till norska typ  Fast det känns ändå som om jag borde göra det. Säga nej alltså. Bestämt mig för att ge fan i svenska arbetsmarknaden nu ett tag och typ hoppa in på psykolog eller läkare. Då blir ett sådant jobb mest problem...med allt strul med lägenheter och sådant.

Jag har väldigt bra förutsättningar att komma in någonstans också, men vill skriva högskoleprovet en gång till just to be safe. Skrev en helt överseriös utvärdering förra gången, fullspäckad med saker att kunde göra bättre. Chief among them att gå upp i tid upp till en vecka innan och fixa till dygnsrytmen. Går vanligtvis inte upp  klockan sju på morgonen och nöter algebra.

Let's see, var det något mer?

Jo, fått erbjudarnde från pennfäktarna.se att skriva andras uppsatser och få betalt för det. Är typ väldigt mycket mot mina principer....att hjälpa rika snorungar få betyg dom inte förtjänat that is. Men man får pengar, och man får skriva också. Får dessutom regga eget företag, det kan väl vara en erfarenhet...misstänker att typ huvudföretaget vill ha deniability....

Men that's it I guesss, 'til next time!

måndag 18 mars 2013

Kort om A-kassan

Det pågår ett ordkrig just nu i SvD angående A-Kassan.

De flesta verkar vara överrens om att A-kassan bör breddas. Det finns förslag om att såväl studietid som arbetssökande ska vara ersättningsgrundande. Mindre än hälften av alla arbetslösa har rätt till A-kassa idag, och om man inte lättar på villkoren, menar debattörerna, riskerar den att mista sin legitimitet.

Mot ovan nämnda debattörer (Samtliga borgerliga partier, miljöpartiet och till och med LO) står socialdemokraterna. De menar att A-kassan är till för de som redan är inne i systemet. De som har ett jobb, eller i varje fall har haft ett.

Jag är principiellt för en enhetlig grundförsäkring. Jag tycker inte om konstiga systemfel, jag vill inte ha någon som fastnar mellan stolarna. Men även ur ett helt själviskt perspektiv är jag för. Är både trött och omotiverad just nu. Ändå har jag snittat  en jobbintervju i veckan den senaste månaden. Inte bara arbetsförmedlingen, utan studievägledare över hela Lund har bett om att få behålla mina CVn som visningsexemplar!

Med andra ord är jag ambitiös, och borde inte samhället belöna den ambitionen? Det är väl mycket bättre att betala dig för vad du gör, än för vad du gjorde för någonting för sex månader sedan?

En A-kassa för alla (eller i varje fall för arbetssökande) skulle inte bara leda till ökad jobbsökande, det skulle också leda till ökat sparande, och att folk har råd med långsiktiga investeringar (resor till annan ort, ny lägenhet, m.m) för att långsiktigt säkra sin egen försörjning!

Well, om alla fungerade som jag i varje fall !

måndag 11 mars 2013

Persistence...

Carolina Neurath skriver i gårdagens söndagskrönika om rekryteringsprocessen till landets bolagsstyrelser. Det jävliga, menar hon, är inte egentligen att män väljer män. Det är att de befintliga styrelserna bara rekryterar folk de känner till, och de som Står [...] utanför bolagens portar och viftar och ber om att få komma med i vilket styrelse som helst [...]. Vad börsbolagen borde göra, är att hitta de som verkligen är kompetenta, inte bara de som skriker högst.

För en gångs skull kommer jag inte att argumentera emot. Jag tycker verkligen världen borde fungera på det sättet. Det finns en väldigt fin tanke bakom det här tankesättet. Om du är duktig och gör vad du ska ska du helt enkelt få cred för det. Om man är snäll och duktig. Om man jobbar hårt. Om man gör vad man ska.

Det sorgliga är att ingenting verkar fungera på det sättet. Världen är inte rättvis, den är befolkad av småsinta, fördomsfulla idioter. Idioter som är livrädda för allt främmande, vare sig det är dina idéer, din bakgrund eller din utbildning det rör sig om.

Själva den grundläggande tanken bakom man ska få vad man förtjänar verkar vara att någon vet alla bra saker du gjort, någon stor, allsmäktig föräldrafigur som ser till att allting blir rätt igen Och det funkar inte så. De småsinta, fördomsfulla idioterna man har att göra med kunde knappast bry sig mindre. Det finns ingen som vet varför just du skulle vara bra. Ingen som förstår varför du skulle passa till posten.

Ingen förälder, ingen lärare.  Ingen valberedning och ingen rekryterare.

Om du inte har rätt bakgrund/kontakter blir det din uppgift att banka in i huvudet på folk varför just du är bra. Och ju mer originell och självständig du är (ju bättre du passar för rollen vill säga...), desto svårare kommer det antagligen att bli.

Du kan visst lyckas, även om du inte var med på förra golfrundan, även om du inte är någon styrelsen/valberedningen/rekryteraren känner till och/eller kan identifiera sig med. Men du måste vara väldigt stark i sådana fall. Och det tror jag gäller både för killar och tjejer.

fredag 8 mars 2013

Om högskoleprovet igen ^^

Right, internationella kvinnodagen idag. Vill egentligen inte skriva någonting negativt, kvinnor och tjejer kan visst ha stora problem, väl värda att tas på allvar. Men jag blir fortfarande förolämpad av själva ensidigheten, bristen på perspektiv i debatten.  I en artikel i DN idag uttalar sig Christina Cliffordsson, professor, och Leif Strandberg, utredare, om högskoleprovet. Denna gång är det antagningen till läkarprogrammet som är på tapeten:

"Andelen kvinnor som sökt till läkarutbildningen har legat runt 60 procent under de senaste fem åren. Trots det har lika många män som kvinnor tagits in."

Det här är ett rent faktafel. Andelen kvinnliga antagna på läkarprogrammet har överstigit de manliga med en till tre procent de senaste fem åren. Det verkar dessutom vara en siffra som ökar, läsåret 2010/11 var vi uppe i fyra procent. Anledningen till denna påstådda diskriminering sägs alltså vara högskoleprovet, och dess påstått könsförtryckande upplägg:

[F]orskningen visar att högskoleprovet gynnar svenska män ur socialgrupp 1. De gör provet i högre grad än kvinnor och gör det ofta flera gånger. Då lär de sig provets upplägg vilket ger utdelning i högre poäng, och fungerar som en genväg in på högskolan."

Jag blir bara trött när jag läser det här. Eftersom män i högre grad anstränger sig, skriver provet flera gånger och pluggar på gamla högskoleprov, skulle det då diskriminering när de även når högre resultat?

Det är inte bara en förolämpning mot de som verkligen ansträngt sig, det är även ett sätt att måla upp alla tjejer och kvinnor idag som viljelösa offer. Det är en verklighet jag bara inte kan tro på.