lördag 12 april 2014

Om jobb, AS och särskolor?

Var på jobbintervju på Vipan i februari förra året, fick lite dåliga vibbar av det...

Det var alltså särskolan som eventuellt kunde anställa mig som elevassistent. Hursomhelst hade jag tolkat annonsen fel. Var inte alls gravt utvecklingsstörda autismfall jag skulle ta hand om, det var betydligt lindrigare än så...

"Nej...dom har inte aspergers heller, autismspektrumstörningar skulle jag nog vilja säga att de har. Det och lindrig utvecklingsstörning. Vi får hjälpa dom väldigt mycket i sociala situationer, de tror ofta folk kan läsa deras tankar utan att de behöver säga någonting...sådana saker. Sedan är det klart hela den där pedagogiska biten också" 
  
(fritt återgivet från intervjun) 

Var det nog mest det jag fick dåliga vibbar av. Autismspektrumstörning utan riktig aspergers? Problem med kommunikation och sociala relationer?

Det kunde lika gärna varit mig det handlade om. Nu har jag visserligen haft turen att aldrig ha haft någon utvecklingsstörning, but still....var på allvar meningen att jag skulle ungarnas extra stöd? hur fan skulle det gå till?

Serkan Köse och Sebastian Flygar skrev i SvD för ett tag sedan att särskolan borde slopas. Dels för att ingen ska känna sig utpekad, men dels på grund av följande anledning:

I den reguljära grundskolan och i gymnasiet finns redan elever med ADHD, Aspergers syndrom och autismspektrumliknande tillstånd. Genom att samordna skolformerna kommer resurserna att kunna hjälpa alla barn att kunna utnyttjas mycket bättre.

Det har jag större respekt för.Vad jag störde mig mest på, efter intervjun, var att det tydligen finns en kunskap därute, även om lindriga autismspektrumstörningar, och vilka problem de kan föra med sig. Det är bara det att den inte finns dokumenterad, att den inte finns lättillgänglig. För är du smart är det ingen som bryr sig, dom bara dumpar dig på naturvetenskapliga- eller samhällsvetenskapliga programmet.

Om vi nu skulle samordna skolformerna, så kanske resurserna också skulle "samordnas bättre". Who knows? Vi kanske skulle få ett system där sociala svårigheter bedöms separat från intellektuella, fast kunskapen om båda finns under samma tak.

Det kanske är någonting värt att hoppas på?

Inga kommentarer:

Skicka en kommentar