Ännu en krönika från DN:
"Vi måste kunna diskutera utan att de kränkta männen kväser all intellektuell utveckling med mejl"
....skriver Hanna Hellquist i en lång och...inte särdeles genomtänkt tidningsrubrik. Kanske, tänker jag, kunde vi tänkt samma sak om kravallerna i Göteborg, under EU-toppmötet?
För demonstanterna där var också arga, också kränkta och upprörda. Märkligt nog tycker vi "inte" ( I vart fall inte vänsterintelektuella journalister!) att dessa kränkta vänstermänniskor "kväste den intellektuella utvecklingen", vare sig med mejl eller gatstenskastande. De olika åsikter som yttrades, kunde tvärtom tolkas som viktiga inlägg i debatten, någonting som förde den framåt. Om EUs fokus på företagen till exempel, om mänskliga rättigheter.
Även om ingen saklig kritik över huvud taget hade funnits mot systemet. Hade ändå själva känsloyttringarna under veckan varit viktiga att ta fasta på. De säger nämligen någonting viktigt. Om vanliga människors skepsis mot systemet, dess bristande legitimitet, och dess bristande folkliga förankring.
Saker varje politiker med självaktning måste ta hänsyn till.
I'm just saying?
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar