lördag 14 juni 2014

Queertopia - Avslutning

Fanns många bra saker på QFS/queertopia, tyvärr avslutades träffen rätt...obehagligt tyckte jag.

Det var först poetry slam. Ett gäng tjejer som, mestadels, berättade om att få gränser korsade, bli utnyttjade och våldtagna på olika sätt.

Okej, fine. En erfarenhet som många har. Men jag får riktigt dåliga vibbar av det. Det ingår liksom i min roll (som faktiskt biologisk kille) att våga korsa de där gränserna. Se någon i ögonen, sätta mig ner och prata. Riskera att göra det varje dag, att korsa någons gräns. Det är rätt jobbigt bara som det är. Och kan du inte göra det, så kan du inte längre fungera. Du undviker prata med folk, kryper ihop. Du undviker se på dom. För någon kan ta illa upp.

Så jag vill faktiskt inte höra sådant där. Inte från någon som inte har koll. Inte från någon som inte har respekt för det.

Men fine. Det kan vara viktigt att diskutera. En erfarenhet många har, både killar och tjejer. Men om vi tvunget ska belysa en sådan grej, kan vi då inte också belysa saker med mannens väsen/sexualitet, som vi faktiskt tycker är positivt?

Mot slutet av kvällen var det Feministisk Kampsång. Det häcklades friskt med män och mansrättsaktivister, som uppmanades "förgöra sig själva", och självklart även med högerfolk i allmänhet. Dessa kan självklart inte vara queer (!!!).

Jag respekterar faktiskt rätt mycket av vad QFS hade att komma med. Respekt, för såväl sexualitet och könsidentitet, som rent politisk identitet, och viktiga principiella ställningstaganden. Pronomen som man föredrar. Sätt att få komplimanger. Småsaker, som kan vara väl så viktiga för någons identitet.

But it's a two-way-street. Skall jag ge någon så pass mycket respekt, och anpassa mig så pass mycket...då har jag också rätt att vänta mig någonting tillbaka.

I varje fall någon form av grundläggande respekt för vem jag är.

Inga kommentarer:

Skicka en kommentar