Kan inte sova. Pluggat inför högskoleprovet i fyra-fem dagar nu och nojjar som fan över det. Vad vill jag ha det till egentligen, typ psykolog eller läkare? Vad ska det vara bra för?
Sanningen är att jag nog skulle trivas bäst som typ lärare. Tror det i varje fall. Eller typ flummig genusvetare, liksom jobba inifrån för att störta hela systemet. Eller lyckas fixa mina närmast bibliska issues med tjejer och feminism. Det är sjukt jävla viktigt när jag tänker efter.
Kanske lyckas göra både och?
Hur som helst, skulle knappast kräva några högre betyg för någonting av det där. Inte för en schysst master heller. Det skulle bara krävas att jag tar mig i kragen, bestämmer mig för vad jag vill och vågar stå för det. Iof just det jag har haft svårt för hela mitt liv men....borde det faktiskt inte bli dags snart, att i varje fall försöka?
Känns som om jag försöker få allting igen, inte behöva välja. Gapa efter för mycket. Brukar aldrig gå så bra det där- å andra sidan har jag slagit in på den banan nu, satt upp högskoleprovet som mål. Det känns som om jag iaf måste försöka då.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar