Winds of Change

Gick bra på högskoleprovet. Mycket bättre än jag räknat med. 2.0 på orddelarna och 1.6 på de kvantitativa. 1.8 sammanlagt alltså.

Känns jobbigt, hade inte räknat med det här. Hade nog räknat med att köra första fullständigt, få fixa jobb någonstans och göra det igen på vårterminen. Jag lade upp min planering efter det. Vad fan ska jag göra nu egentligen?

Hade självklart räknat med en teoretisk chans att få hyfsat resultat. Därför skickade jag också in en halvhjärtad ansökan till högskolan.

Som följer:

Psykologprogrammet i Stockholm, Göteborg, Uppsala och Lund.
Läkarprogrammet på Karolinska, i Umeå och Linköping
Juristprogrammet i Lund
Grundkuirs i genusvetenskap, Lund
Kandidatkurs i Statsvetenskap. Lund.

Ingen av programmen har över 1.8 i intagningspoäng. Det är faktiskt bara Psykologprogrammet i Stockholm/Lund och läkarprogrammen på Karolinska/Umeå som ligger så pass högt. Resten kommer jag in på by default. Jag måste på allvar ta och sovra bland dom, gallra ut dom jag inte vill ha!

Eller om jag inte vill göra någonting alls men...Jag menar WTF? Känner mig nästan tvingad att välja någonting. Bara för att jag kan. För att det vore fel att inte göra det.

Allt känns bara väldigt rörigt just nu. Som om inte det vore nog sökte jag någon utbildning i militären också, som specialistofficer/militärtolk. Jag var behörig! Pallar jag med en KMU (Kompetterande Militär Utbildning) kan jag mycket väl få det tvivelaktiga nöjet att nöta arabiska sexton timmar om dagen.

Pappa beskrev sig som ett isflak en gång. Han guppar lite fram och tillbaks, i stort sett är han rätt nöjd med att flyta med strömmen.

Han tyckte jag var mer av en virvelvind.