Som killar har vi det inprogrammerat i oss att tjejer är
goda, oskyldiga och på många sätt mer värda än oss själva. Värda att
beskyddas, att göra uppoffringar för. Det är ofta ingenting uttalat, men det
finns där. De som står allra längst ner i fängelsehierarkin är
exempelvis våldtäktsmännen. Dels har de svikit sin [manliga] skyldighet, att skydda
kvinnor och barn, inte bara det, de har ju rentav skadat de som är rena/oskyldiga, och som de andra fångarna (de ”riktiga”
männen) är skyldiga att beskydda!
Föreställningen om kvinnans utsatthet, och mannens ansvar,
är någonting mycket djupt rotat i vår kultur. Det är också någonting många tjejer
lärt sig använda sig av. Ta t.ex följande exempel, från min förra korridor:
”Så jag sade till
honom jag faktiskt kände mig kränkt av det där, var riktigt arg också. Men
funderar på att be om ursäkt nu. När jag som tjej säger så till en kille, då
känns det faktiskt rätt hårt.”
Ångrar lite jag inte skrev ner det direkt, jag hade velat
citera ordagrannt. Tjejen i exemplet visade i varje fall en närmast instinktiv
förståelse för vilken makt hon hade, som kränkt/utsatt tjej, och hur sårbara
killar kan vara för kritik.
Det må väl vara sin sak. Tyvärr används detta också rent
politiskt. Säg att det är sexköpslagen vi diskuterar. Börjar en tjej väl prata
om kränkthet och utsatthet, så är det mycket få killar som har någonting att
sätta emot.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar