Prostitution och Låtsasfeminister

Kristin Lundell yrar på SvD idag om det allestädes bubblande kvinnohatet i Sverige. Hon pratar först om prostitution, går sedan över till Top Model i Tv3 (???) och verkar till slut landa någonstans bland gruppvåldtäkter och strukturellt kvinnoförtryck.

Jag tänker uppehålla mig lite vid prostitution, någonting Lundell verkar ogilla skarpt. Vad är det egentligen som är problemet?

Ja, det är en jävligt känslig grej att jobba med kroppen och sexualiteten som arbetsredskap. Det är många som inte klarar av det. Du måste ha en stark känsla för integritet. Känna dina egna gränser, kunna säga ifrån. Göra ditt jobb utan att göra våld på dig själv. Det är svårt. Vet själv med mig att jag aldrig skulle klara av det. Men....vet ni vad? Det där är faktiskt inget argument.

Jag kan inte utgå från att alla fungerar som jag själv, att de skulle ha samma gränser, eller att de skulle påverkas på samma sätt. Det skulle vara jävligt förmätet av mig att bara anta en sådan sak. På samma sätt som en inbiten sexualliberal inte ska basunera ut att polygami är den enda rätta vägen, inte bara för honom/henne, utan för alla andra också.

Politik ska inte baseras på dogmer, på vad vi tycker att alla andra borde känna och tycka för någonting, om de ändå bara kunde se ljuset.

Politik ska bygga på öppenhet, respekt och på en jävligt stor ödmjukhet för hur världen faktiskt fungerar, och för hur människorna i den själva väljer att leva sina liv!