Principer

 Har ofta svårt för när man ska hävda sig, och när man egentligen ska låta bli. Ibland kan jag förstå meningen med att knipa käft och hålla med fast….det är en del av vad som gör mig speciell att jag  aldrig någonsin gått med på det där. Att jag inte håller med, har min egen åsikt, ifrågasätter och bygger min uppfattning själv. Att jag inte ger upp, att jag har min egen moral, och att jag följer den, come hell or high water.

Det är en styrka i allt jag gör. Politiskt, då jag faktiskt tror på någonting. Då jag har egna visioner och egna mål att sträva mot. Saker som inspirerar, ideal och principer jag aldrig tänker svika, aldrig för någon. En styrka akademiskt, då jag ständigt ifrågasätter.  Måste förstå. Jag måste bygga en egen bild av problemet. Slå sönder saken som förklaras i sina beståndsdelar. Se om jag kan bygga upp den igen. På mitt sätt. Så det är säkert jag förstår.

Därför blir jag väldigt rädd att överge allt det där. Mina principer, och den jag är. Bli en av alla andra, utan vare sig mål eller mening. Någon som inte vill någonting, någon som bara hänger på- För det är lätt att bryta en princip, men sedan när du väl gjort det blir det väldigt svårt att hitta tillbaks.