fredag 22 juni 2012

Mer om LUF (forts.)

Okej, jag hade alltså först kämpat mig igenom en rent ut sagt vidrig vårtermin, jag hade fått baby-sitta min dåvarande ordförande, gjort hans jobb och inte ens fått någon cred för det. Jag hade velat döda folk. Detta åtförljdes av en, om något, ännu vidrigare vårtermin, då distriktsstyrelsen fått tuppjuck och verkade vara beredda att göra allt för att göra mitt liv till ett helvete.

Av någon anledning hade jag fortfarande inte gett upp. Eller uppammat tillräckligt civilkurage för att bara be alla dra åt helvete. Jag gjorde allt jag kunde för att fixa saker inom systemet. Jag skrev ett formellt klagomål till granskningsnämnden, där jag själv satt med. Under tiden gjorde jag allt jag kunde för att sticka ut och imponera på distriktet, jag arrangerade en b.la en talarkväll, en insamling till Liberala Flyktingfonden och en utbildningsdag i sexualpolitik med tre föreläsare.

Samtidigt fick jag fortsätta baby-sitta killen som egentligen var ordförande, ordna precis allt administrativt skit i föreningen, sitta adjungerad i två styrelser. och försöka hinna med mina studier i nationalekonomi.

När mitt klagomål slutligen kom fram till årsmötet var Ulla Ackertoft ordförande, Folkpartiets motsvarighet till Gudrun Schyman. Jag fick inte ens argumentera för min sak. Årsmötet klubbade sedan stadgar som gav distriktet möjlighet att fatta bindande beslut å klubbarnas vägnar (poängteras sju gånger!), möjlighet att riva upp enskilda klubbars beslut, samt upplösa klubbar som trots allt inte ville infinna sig i ledet.

Jag försökte tre veckor innan mötet lämna in ett ändringsyrkande. Jag fick då veta att distriktet skrivit "fel" deadline på kallelsen, och att tiden "egentligen" hade gått ut. Jag protesterade mot detta på årsmötet. Jag fick då höra att jag var en bokstavstrogen, oflexibel idiot (underförstått) och att styrelsen (som uttryckligen sagt jag inte kunde skicka in den) antagligen skulle behandlat mitt yrkande om jag faktiskt orkat skicka in något.

Egentligen borde jag stuckit redan då, men jag stannade kvar en månad till. Det fanns pappersarbete att göra, jag ville inte distriktet skulle gå miste om 70000 kr på grund av någon "oviktig" personlig konflikt, inte under ett valår i varje fall.

Jag dedikerade min B-Uppsats till det eventuella toppstyret i Liberala Ungdomsförbundet, dokumentet går att läsa här. Varit jävligt saklig faktiskt.

Inga kommentarer:

Skicka en kommentar